|
Shaz - med egna ord från Steg 2
Shahrooz Khojasteh ska bli jympaledare. Om detta var uttagningskommittéen och han själv överens våren 2008. Alltså skickades Shahrooz på kurs i två steg, först fyra dagars grundutbildning, sedan fyra dagar till med inriktning på Jympa. Här skriver han själv om de intensiva dagarna från Steg 2 på Lillsveds Kursgård på Värmdö utanför Stockholm.
Dag 1 - Ankomsten
06:00 och klockan ringer. Fy fan! Men morgontröttheten försvinner snabbt. Jag ska ju på Friskis och Svettis Steg 2-utbildning och bli jympaledare.
I buss 474 på väg mot Lillsved sitter många blivande ledare med förväntan i blicken. Hur tufft kommer det bli? Ryktena är många. Tydligen var det inte en enda person på förra kursen som inte började gråta vid något tillfälle. Kommer jag bryta ihop först??
Äntligen framme! Jag sitter i mitt rum och väntar på att första passet ska börja. Jag har hunnit packa upp den stora resväskan full med träningskläder. Kommer kläderna verkligen att räcka? Time will tell.
Robert Granat a k a "Dansbands-Roger" och Emma Jönsson, två väldigt "goa" och erfarna ledare ska "piska" oss med friskisandan. Redan från början är stämningen god, mycket tack vare allt skratt som Dansbands-Roger och Emma lockar fram.
Nu sitter jag på sängen och ska strax lägga mig. Vilken underbart tuff dag det har varit! Jag har svettats, skrattat och nästan spytt, men inte gråtit (än).
Efter att ha överlevt två praktiska och två teoretiska pass var det dags för mingel. Vi är ett gäng trötta men glada människor som gör tappra försök till charader och konversation. Men dagen har satt sina spår och de flesta kastar in handuken tidigt. Det är en dag imorgon att tänka på också...och en efter det...och en efter det... hjälp mig!
Dag 2 - Fullt ös nästan medvetslös
Frukost 07:45. Det är ingen semester det här inte. Nu börjar det på riktigt. Vi ska bli ledare i Friskis&Svettis och bra sådana också. Nu kör vi!
Nu har jag kört! Framlänges, baklänges, upp ner och diagonalt. Men fan vad kul allting har varit. Det är mycket te(rr)ori och mycket praktik. Det känns som att jag utvecklas för varje pass och till min förvåning orkar jag mer än vad jag tror på ren vilja. De flesta var helt slutkörda när Dansbands-Roger föreslog ett extra danspass efter dagens slut, men alla som träffat denna spillevink vet att man inte kan tacka nej till ett sådant tillfälle. Det gick bra och jag tror att alla, inte bara överlevde, utan tyckte det var grymt roligt också.
Dag 3 - Kärringjympa
Kärringjympa? I helvete heller! Den som någonsin kallar Friskis&Svettis jympa för kärringjympa ska få med mig och att göra. Jag tror jag har ont ÖVERALLT! Men det är en skön smärta (nu tror ni säkert att jag är en masochist, men icke, ni får fantisera om något annat).
Nu börjar vi bli ett tight gäng, antagligen för att vi har skrattat och svettats tillsammans så mycket. En annan sak som vi gjort väldigt mycket är ätit. Vi äter hela tiden.
Frukost - Mellanmål - Lunch - Mellanmål - Middag - Kvällsmål
Det är helt galet hur mycket vi äter, men det behövs. Vi rör ju oss från morgon till kväll.
Under dagen blev vi dessutom presenterade för en kursledare till, Tina. Nu hade vi tre ?goa? och erfarna ledare som vi kunde använda som bollplank. Som man brukar säga: ?the more the merrier?
Dag 4 - Ljuset i tunneln
Nu börjar det närma sig slutet och ljuset i andra änden av tunneln lyser allt klarare. Inte för att det har varit en mörk och kall tunnel, men man börjar bli rätt mör.
Dags för grupparbete. Jag och tre pumor ;-) ska sätta ihop ett minipass tillsammans och visa vad vi går för. Lite klurigt är det allt men so far so good. Vi tyckte nog det gick bra men vem hade trott att man skulle behöva vara konstnär? Försök själv rita en gubbe som utför ett hoppsasteg! Vi gjorde i alla fall så gott vi kunde och på kvällen redovisade vi skriftligt vad vi hade kommit fram till.
Fest och nakenchock! Det började som en oskyldig flerkamp och slutade med Dansbands-Roger iförd kallingar och scarf. Den starka gotlänningen tog hem seger för oss jympanissar genom att vinna över Ki-boxledarna och gymledarna i rövkrok. Priset för vår otroliga insats var en...gurka (!?). Vad som sen hände med gurkan förtäljer inte historien.
Kvällen avslutade med mat och dans. Det var roligt att Emma som varit borta en dag kunde vara med på festligheterna så vi blev ett fulltaligt festgäng.
Dag 5 - Bittersweet goodbyes
Upp till bevis. I dag ska vi redovisa våra minipass. Det innebär att alla blivande ledare, en och en, ska stå i mitten och visa vad de går för. Nervöst? - Ja. Roligt? - Väldigt. När alla fått prova sina vingar som ledare fick var och en feedback som vi med stolthet tar med oss härifrån.
Efter en riktig festmåltid hade tiden kommit för veckans höjdpunkt: ett diplom skrivet i blod, svett och tårar, men också med skratt, gemenskap och utveckling. Sedan var det dags att säga hejdå till alla nya vänner. Det var lite sorgligt att lämna gemenskapen men otroligt skönt att jag hade klarat av det här!
Sammanfattningsvis har det bitvis varit tufft, men väldigt roligt och givande. Det här är någonting jag verkligen rekommenderar för alla som har funderingar på att bli ledare i Friskis&Svettis. Gemenskapen är otrolig och ledarna underbara. Så tack Robert, Emma och Tina för att ni la ner så mycket tid på oss gröngölingar. Ni är grymma! Och tack till alla coola blivande ledare. Fan vad grymma vi kommer vara på jympagolven runt om i landet!
Peace Out!!
|
|
|
|
|
|
 |
 |
|
|
|
|