Från PUF till LUF till inspiration

23 januari 2013
TinaEn historia om kvalitet som kommer inifrån

En gång om året ska varje ledare och instruktör i Friskis&Svettis bjudas på en uppföljning. En kollega som fördjupat sig i konsten att coacha kommer på besök för ett analys- och inspirationstillfälle. Utbildare Tina Reutersvärd förklarar vad en LUF är och Peter Wigert, generalsekreterare och jympaledare, låter sig filmas på sin senaste.

För 20 år sedan bytte Friskis&Svettis namn på kvalitetsuppföljningen. Programuppföljning blev ledaruppföljning. PUF blev LUF. Man skulle kunna tro att namnbytet speglade ett skifte i synsätt, att man nu fokuserade på ledaren i stället för programmet, men så var det inte, säger Tina Reutervärd.
– Uppföljningen har aldrig varit ämnad att detaljstudera själva träningsprogrammet. Koncentrationen ligger på ledarskapet.
 
Att leda på ett inspirerande sätt är utmaningen. Ändå kan ibland intresset för detaljer få ett för stort fokus. Hur man ska göra för att inte detaljsnacket ska dominera eller för att undvika känslan av kontroll, det försöker Tina lära ut till allt fler uppföljare.

The Queen of Luf

Tina Reuterswärd är Friskis&Svettis mest erfarna på LUF-området. Hon varit ledare i över 30 år, har ansvarat för LUF-utbildningen så länge den har funnits (ja, PUF:en, också) och utbildar de flesta av dagens lufare.
 
Kanske vet hon inte om det, men någon utnämnde henne nyligen till Friskis&Svettis Queen of LUF. Så vad är idén med ett kvalitetsarbete där man aldrig likt militärer pekar med hela handen?
– Uppföljningen är en del av Friskis&Svettis grundidé. För att förstå hur den funkar måste man inse att alla ledare och instruktörer tillsammans driver Friskis&Svettis. Utveckling pågår ständigt.

Friskis&Svettis utvecklingsmaskineri

Att Friskis&Svettis är en förening har en avgörande betydelse för hur utvecklingen går till.
– Utveckling uppstår när vi ideellt vill jobba för Friskis&Svettis idé och går utanför våra kompetensområden. Vi tar på oss ett träningsuppdrag, men framförallt ett ledaruppdrag som handlar om att inspirera andra och skapa energi. Man kan säga att det handlar om många glada amatörer med mycket lust, som ska bli proffsiga på att leda och instruera. Även om det finns ett träningsteam på Friskis&Svettis Riks är det samarbete och eget ansvar som gäller.

Konsten att hålla ihop

Riks Team Träning är ingen isolerad utvecklingsenhet utan arbetar tillsammans med utbildare och träningsansvariga i föreningarna. Tillsammans testar man nya tankar som presenteras för ledare och instruktörer som i sin tur har egna idéer och drivkrafter.
– När det funkar bra håller vi ihop det. Var och en tar sitt ansvar i en smältdegel av kunskaper, erfarenheter och kreativitet. På ledarträffar, vidareutbildningar och lufar stämmer vi av och diskuterar utvecklingsmöjligheter.

Hur vet man att omvandlingen från amatör till proffs verkligen sker?

– Till att börja med behövs rätt person. Sen behövs en bra skola och mycket träning. Skolan är vår egen utbildning som vi slipat på i 35 år och som vi fortsätter att utveckla. Efter utbildningen gäller det att få inspiration, mer utbildning, träningsmöjligheter och mycket uppbackning.

Långt innan första uppföljningen

På grundutbildningen ges alla en gemensam grund präglad av Friskis&Svettis idé om träning och ledarskap. Den ger behörighet till att gå vidare till utbildningar inom träningsformerna. Varje träningsform på Friskis&Svettis har sitt ett eget universum av värderingar, kunskaper och motiv.

Efter träningsformsutbildningen blir man licensierad. Man får feedback på att man leder ett pass på det sätt det är tänkt.

Årlig personlig avstämning

Uppföljningen är en personlig avstämning mellan minst fyra ögon. Lufarens viktigaste egenskap är att vara intresserad av andra människor och deras sätt att vara ledare i Friskis&Svettis.
– Egentligen kan vilken ledare eller instruktör som helst luf. Det handlar om att ha lust att stötta andra i deras ledarprocess och vilja lägga ytterligare engagemang på Friskis&Svettis.

Men det är inget lätt jobb. Innan man börjar som uppföljare går man en tvådagarsutbildning. Den handlar framför allt om syftet och hur man skapar förutsättningar för ett bra samtal.
 
Det gäller att hämta utvecklingslusten från ledaren och inte från sig själv som uppföljare. Dessutom är ledarkvaliteten svår att mäta. Motionärernas nöjdhet är en mätare. Friskis&Svettis Riks kriterier är en annan.

Hur kan en luf gå fel?

– Om förväntningarna på lufen inte är avstämda eller om det finns olika uppfattningar om syftet kan det gå snett. Att bli kontrollerad är inte kul. Sådana förväntningar skapar nervositet och olustkänslor. Det är ingen bra utgångspunkt för att behålla lusten att utvecklas. Man hamnar lät i försvarsställning, blir underdånig eller aggressiv. Jag tror alla varit med om det någon gång. Snarare pustar man ut och är glad att man överlevde.
– Risken finns förstås att några inte har förmågan eller hellre vill göra sin egen grej. Då kan det dra iväg, säger Tina.

Hur känner sig den uppföljde efter en lyckad lufning?

– Uppföljningen kan bidra till högre kvalitet genom att ledaren blir motiverad att anstränga sig ännu mer för att bli bättre på sitt uppdrag. Men uppföljningen är ingen kvalitetsmätning. Ledarens egen drivkraft och förmåga att använda uppföljningen avgör hur det blir.
– När det fungerat har jag fått bolla mina tankar och idéer på ett bra sätt och fått svar på funderingar. Jag har vågat fråga hur jag upplevs som ledare och hur mitt pass känns. Jag kan bättre formulera för mig själv vad jag skulle vilja jobba vidare med eller förändra. Jag känner lust att köra nästa pass.

Hur tror du att uppföljningen kommer att utvecklas framöver?

– Vi är världsbäst på att vara Friskis&Svettis. Hela verksamheten bygger på tron att starka idéer och värderingar kräver färre paragrafer och kontroller. Varje beståndsdel i verksamheten måste ha ett ”varför” inbyggt i sig. Det tror jag är vårt enda sätt att vara men vi behöver ändå hela tiden fundera på vad som är vårt bästa sätt att göra saker på.

YES både för ledarskap och pass

Tina beskriver ett bra pass som en YES-upplevelse, när drivkraft, engagemang, energi och kompetens är i perfekt balans.
– Bara lust funkar inte och bara kompetens funkar inte heller. Jag kan inte skilja på ledarskapet och själva passet. Det sitter ihop.


Här kan du se en film om när Friskis&Svettis generalsekreterare Peter Wigert blir lufad på sitt medeljympapass i Friskis&Svettis Lidingö.



Friskis utegym

Skön, fri och lekfull träning i Friskis utegym

Utegym finns hos allt fler Friskis&Svettis-föreningar. Utformningen varierar men den luftfyllda upplevelsen är alltid i fokus. För att ge en smak av bredden och inspirera dig som vill komma igång med utegymträning har vi besökt tre olika Friskis-utegym.

Läs mer ››

Kurs peppar ungdomar till träning i Simrishamn 

Engagemanget inom satsningen Öka innanförskapet fortsätter att inspirera. Nu är det 23 lokala projekt som är igång eller har genomförts sedan starten. Ett av projekten, i Simrishamn, handlar om inspirera ungdomar från socioekonomiskt svaga områden till rörelse genom en kurs. Vi åkte dit för att kolla läget.

Läs mer ››
Yoga - man som står på huvudet

Både träning och möjlighet att motionera

Föreningarnas årsmöten närmar sig och styrelserna väntar på förslag från medlemmarna. Nästa gång du tränar, passa på att fråga när årsmötet äger rum och hur du gör för att motionera, alltså skriva förslag. Du behöver inte vända upp och ner på föreningen men ditt perspektiv är viktigt.

Läs mer »

Tinas blogg

Högtryck

I dessa tider är det högtryck på många sätt och vis, bland annat i tränarfabriken. Just nu går hundratals friskisledare på kurs. Några är helt nya, andra ska börja med ett nytt uppdrag.

I Friskis har vi haft vår egen utbildning ända sedan starten, för snart 40 år sedan. Kurserna blir en slags utvecklings-mötesplats, där möts ett gäng sköna människor med en gemensam uppgift; inspirera andra till träning med schyst feeling. Ofta uppstår också en unik kursjargong, det är så pass intensivt, man jobbar tight och är på internat, så alla grupprocesser sker med faciliterad fart. Det är liksom som att gå hela gymnasiet på en helg. Man kommer lite ny och nyfiken till kursstarten och sprintar sedan ut några dagar senare och tar träningsstudenten på söndagen.

 

 

Från förra helgens Core-kurs.

Läs hela inlägget ››

Den fantastiska kroppen

I fredags samlades ett stort gäng PT:s för en inspirationsdag. Härliga personligheter, stort engagemang och vilja till utveckling. Under förmiddagen fick vi lyssna till, och träna tillsammans med, Linus Johansson. Linus är en stor inspirationskälla inom funktionell träning och en grym entreprenör - skapar nya grejer hela tiden men utifrån samma grundtankar. Hans tema för dagen var "den fantastiska kroppen".

På eftermiddagen grottade vi in oss i vår egen funktionella rörelsetest. Det är en screeningtest som vi haft med oss sedan starten med PT, syftet är att få en bild av personens naturliga rörelsemönster och att samtidigt initiera ett  synsätt på funktionell träning. Eftersom vi gjort några uppdateringar så kändes det värdefullt att kolla genom dessa och diskutera kring testens syfte och funktion. För att få lite praktisk tillämpling så genomförde vi också en test praktiskt på ett case. Jag fick vara dagens case... Förmiddagens snack om "den fantastiska kroppen" fick sig en vändning när mina utvecklingsområden (läs grymt stela fotleder) lyste fram i alla stående testövningar. Tur att jag var omgiven av 40 PT:s. Skulle vilja boka tid hos hela högen.

  

 

Friskis hög med PT:s samlade runt Linus Johansson.

Läs hela inlägget ››

Så jäkla proffsiga

Vi är igång i flera spännande projekt. Ett är "Grapevine 2018" som handlar om utvecklingen inom dans och step/aerobics. Att på ett kreativt, showigt och lekfull sätt träna via att dansa är ju en given grej för oss i Friskis. Men vi har sedan en tid känt ett behov av att göra det på nya sätt, former och uttryck.

I januari inledde vi med en utvecklingsträff med representanter från olika föreningar. Då fick vi med oss nuläge och önskemål om utveckling. Därefter skapades projektgrupp och referensgrupp. Under mars och april har nu projektgruppen jobbat vidare och skissat på ett förslag på hur ett framtida utbud skulle kunna se ut. För en dryg vecka sedan involverades referensgruppen för att reflektera och återkoppla på idéer samt förslag.

Och jäklar, vad bra det är att ha engagerade och proffsiga personer i en organisation. Olika infallsvinklar, breddade perspektiv, detaljer och helhet. Och känslor. Det är nog det sistnämnda som gör det så kul och berörande. Träningen i Friskis är ingen pappersprodukt. Den skapas med sköna, inspirerande idéer, peppiga känslor, mod och en vilja att få händerna i taket.

 

 

Projektgruppen in action på möte i helgen.

Läs hela inlägget ››

Fibo-mässan

Förra veckan var Magnus, Jossan och jag på Fibo-mässan i Tyskland. Det är världens största tränings/fitnessmässa. I år samlade den 150 000 besökare, 1 000 utställare från 50 länder, det är alltså ett extremt stort event. Helhetsupplevelsen är någon slags kombination av show-branschutveckling-produktinnovation och så klart sälj-sälj-sälj. Det är en mötesplats för tillverkare, återförsäljare och inköpare.

Precis som förra året  slås jag över att vi åker dit med bilden av "träning är roligt" och åker hem med bilden "träning är business". Det behöver ju inte vara någon motsättning i detta. Men som representant för en ideell idrottsförening är det lätt att känna sig som att man är på bortaplan i detta sammanhang. Fokus är på säljstrategier, omsättning och retention. Nästan inget snack om kultur, värderingar, budskap eller mjukvaran i träningen. Hur som helst känns det värdefullt att vara med, branschen växer och det är intressant att se vilka som tar täten. Över 56 miljoner européer är medlemmar i någon träningsklubb och antalet har ökat med 4,4 % från förra året. Den europeiska tränings/fitnessmarknaden är nu störst i världen, tom före USA.

Vad såg vi då mest av?

  • Mycket teknisk utveckling där det digitala givetvis är mest påtagligt. Att träna och mäta det du gör, eller att få vägledning via digitala stöd, finns nu i en mängd varianter. Utmaningen verkar handla om det pedagogiska, hur ska vi ta hand om, och använda, all data vi får in?
  • Varianter av varianter, finns det en uppsjö av på mässan. Inte så mycket helt nya grejer. Mer uppdateringar av befintliga. I år var det cardioutrustning, ffa löpband, som fanns i en mängd nya upplagor.
  • Mässan hade en ny del "Fibo med", tänkt att bli en mötesplats för gränslandet mellan sjuk- och friskvård. Ett spännande område förhoppningsvis växer ännu mer framöver. 

 

 

Emma Barry från Equinox (hon var tidigare på Les Mills) föreläste och pratade om att sälja upplevelser, skapa sociala utrymmen och interagera med medlemmarna. Känns ju väldigt spännande att tänka sig att länka ihop dessa idéer med tankarna kring "Fibo med" så att "träningen/handväskan" blir tillgänglig för många.
Läs hela inlägget ››

Pinsamt stel

Att känna sig stel är ingen bra känsla. När det stretar till i baklåren och ryggen när man ska knyta skorna eller att det liksom kränger till i nacke och axlar när man tar av sig tröjan, det är ingen bra feeling. Det gör ju att man nästa gång det är dags för skorna så lägger man upp foten på någon förhöjning och fiffigt kommer undan stret:et.

Att vara stel är liksom lite skämmigt. Det är som att det på något vis är dåligt och självförvållat. Typ är man stel är man slarvig, har man inte gjort läxan (stretchat). Är man rörlig är man duktig och beundransvärd. Nu raljerar jag, så klart. Men jag tror många känner igen sig i känslan.

Grejen är att de flesta av oss känner av stelhet. Och att vi blir stelare med åldern. Det kan också vara när vi tränar för mycket, för lite eller har haft en skada. Med en stel känsla tror jag att vi blir mindre motiverade till att röra på oss. För att det är obekvämt.

Här är det lätt att komma in i en sämre cirkel; stel-rör sig mindre i dessa rörelseriktningar-blir ännu stelare. För kroppen anpassar sig ju till det vi gör. Rör vi oss inte i en viss riktning så minskar den funktionen. Vill vi underhålla, eller utveckla, våra rörelseomfång så behöver vi bjussa kroppen på dessa rörelser.

Här finns potential. Kör vi rörlighetsträning så finns det massa sköna rörelsekänslor att frigöra, både när man tränar och när man sen ska sätta på sig skorna. Rörlighetsträning kan göras på massa olika sätt, t ex stretching, moment i yogan, flex, andra former av dynamisk rörlighetsträning, att man tar ut stora rörelsemönster när man styrketränar osv.

Nu är vi igång och producerar höstsäsongens konceptpass till Flex, IntervallFlex och Flex soft. Vill inte avslöja för mycket, men det kommer lösa upp all världens pinsamma stelheter.

 

 

  

Liten tjuvkik in på Anna Fellström och Marie Löfgren i flexproduktionen.

 

Läs hela inlägget ››

Osköna vilodagar

Att vila är extremt viktigt, det blir allt mer uppenbart för många av oss. Lugn i kropp och själ behövs. Det är då uppbyggnad sker och upplevelser får falla på plats. Missar vi det blir det nedbrytning, slitage och skador istället. T ex inom fotbollen har man sett att om matcherna ligger för tätt är det tydligt att skadefrekvensen ökar. Så är det säkert för oss vanliga också, anstränger vi oss rejält behövs en stor dos återhämtning. Och det kan gälla alla områden vi anstränger oss inom; jobb, relationer, träning osv. 

Men det är ju inte alltid man får till det där så där bra och klokt som det låter. Jag tar mig själv och träningen som exempel. Vanligen så tränar jag varierat. Det blir gruppträningspass med rörlighet, styrka och stabilitet, någon kompletterande styrka i gymmet och en del löpning. Jag kör inte så hårt men eftersom jag jobbar med träning så blir det pass många dagar i veckan, i olika former. Som princip har jag alltid haft att 1-2 dagar/vecka ska vara riktiga vilodagar utan träning. Och så har jag nog alltid gjort. Det har varit i en idé om att få återhämtning och att inte bygga in träning för strikt i livsstilen. Jag vill vara skön i mitt förhållningssätt till träning.

Och det känns det som jag är. Grejen är att vilodagarna inte är lika sköna. Träningsdagarna är jag i mycket bättre känsla; piggare, gladare och lugnare. Vilodagarna är jag i det motsatta; tröttare, långsammare och lite småirriterad. Kanske är det en del av att vara i viloläge? Jag kanske får köpa läget, det är ju ingen stor grej. Och jag vill ju inte hålla på och träna varje dag. En målsättning nu under våren är att hitta formerna för riktigt sköna vilodagar. Förr sa vi i Friskis&Svettis att soffan var vår största konkurrent. Känner mig beredd att omvärdera det där. Till hösten är målet att blivit en lagom skön soffpotatis.

 

Läs hela inlägget ››

Friskis&Svettis Riks på Instagram