Allmänna råd

Öka inte

När du tränar medan du väntar barn ska du inte försöka öka muskelstyrka, muskelvolym eller förbättra kondition. Tänk att du ska bibehålla det du har och välj i första hand aktiviteter där du kan njuta av träningen och din kropp. Träna för att du vill och för att du mår bra av det, inte för att du måste.

Stark rygg och bra hållning trots att magen är i vägen

Träna uthållig styrka med fokus på dina hållningsmuskler i rygg, mage, sida, höfter och axlar/skuldror. Mage tränas framför allt genom hållningsträning, samt genom att aktivera djupa bukmuskulaturen och dra in/upp naveln.

Situps brukar fungera ganska bra i början av graviditeten, men desto sämre när magen börjar växa. De blir obekväma och svåra att utföra när muskulaturen tänjs ut och barnet gör anspråk på utrymmet. Välj sneda situps.

Det är inte farligt att ligga på mage. Man kan inte ligga sönder barnet. Men det är inte bekvämt och fungerar för det mesta inte när magen blir större. För att stärka ryggmuskulaturen kan du i stället träna stående på alla fyra.

Träna kondition men dra ner på tempot

Att ha en bra allmänkondition ger dig marginaler inför förlossningen, men graviditeten är ingen bra tid för Maratonträning. Sikta in dig på att träna kondition regelbundet men på underhållsnivå. Kanske tränar du redan på pass som innehåller konditionsträning. Fortsätt i så fall, men anpassa träningen till dina förutsättningar. Stå istället för att hoppa, jogga med korta mjuka steg istället för att löpa. Ett bra alternativ kan också vara att gå ned en nivå. Om du tränar på medelnivå väljer du till exempel Jympa bas eller Spin soft i stället.

Konditionsträning med aktiva promenader, stavgång, cykel eller lätt jogging (om du är van att jogga) ger dig givetvis bra uthållighetsträning.

Mjuka upp muskler och leder

Det är skönt att sträcka ut och mjuka upp trötta muskler och svullna kroppar. Träning för rörlighet och smidighet hittar du i många av våra pass, inte minst på jympan. Vill du ha extra fokus på rörlighet kan du testa våra Flex soft- och Yoga soft-pass. Var dock observant på din eventuellt ökade ledrörlighet och var försiktig med att ta ut rörelser till ytterläge. I vissa rörelser kan du behöva minska omfånget för att det ska kännas stabilt och bra i kroppen.

Bäckenbottenmusklerna och hela livet

Bäckenbotten är en grupp platta muskler som bildar botten i lilla bäckenet, den skål som bildas av korsben och blygdben. Bäckenbotten är som en hängmatta och stöder och håller upp organen i underlivet och i bukhålan.

Bäckenbottens muskulatur har, precis som kroppens alla andra muskler, viktiga funktioner. De behöver tränas hela livet, inte bara under graviditet och efter förlossning. En väl fungerande bäckenbotten påverkar kontinens och sexualliv, men den hör också ihop med bra hållning och ryggens hälsa.

Både graviditet och förlossning utgör en stor påfrestning för bäckenbotten. Därför är det viktigt att försöka behålla styrkan och funktionen under graviditeten och sedan träna upp dem efter förlossningen, då de ju belastas och tänjs ut enormt mycket.

Bäckenbotten belastas extra mycket när du böjer benen och när du tränar magen. Trycket ökar i bukhålan. När du tränar bäckenbotten är det därför viktigt att göra rätt. Har man inte hittat de rätta musklerna kan man lura sig att tro att man tränar bäckenbotten när man egentligen spänner helt andra muskler. Man spänner skinkorna och låren så mycket att kontrollen av bäckenbotten drunknar i känslan av de större musklernas anspänning.

Ett annat vanligt misstag är att man håller andan och nästan krystar, i stället för att dra bäckenbotten inåt.

Så tränar du bäckenbotten-knipet

Hitta en avslappnad ställning. Ligg gärna på rygg eller på sidan med böjda ben. Slappna av i mage, rygg och skinkor. Knip ihop bakifrån och fram. Börja med öppningen runt ändtarmen, fortsätt fram mot slidan och urinröret, som om du försöker hålla emot urinträngningar. Tänk dig att du lyfter upp någonting i underlivet.

Lägg händerna på magen och skinkorna för att känna att de omkringliggande musklerna är avslappnade.

Lugn och ro förbereder också

Avslappning ger kroppen skön återhämtning men är också ett sätt att lära känna sin kropp och ladda om. Att andas bra med djupa, lugna andetag hjälper både kropp och knopp att slappna av.

Tränar du avslappning regelbundet så blir du bättre på att slappna av. Det går lättare och lättare och din avslappning blir djupare. Avslappningsträning ökar din kroppsmedvetenhet, ger en stund av närvaro och hjälper dig att förbereda dig inför förlossningen.

Träna så länge det känns bra

Så länge du mår bra av din träning finns inga restriktioner. Du kan i princip träna ända fram till förlossningen, men efterhand som kroppen förändras får du anpassa din träning.

Exempelvis kan det fungera utmärkt att jogga i början av graviditeten, men i takt med att magen växer och blir tyngre så frestar det på för mycket på vävnader och strukturer. Då kan lugnare träningspass, promenader eller kanske simning vara ett bättre alternativ.

Lyssna till kroppens signaler och känn efter!. Träna lugnt och i din egen takt. Känner du oro och eller/smärta under träningen är det bra att rådfråga läkare eller barnmorska.

Håll koll på förändringarna och anpassa

Förändringarna under graviditeten kommer stegvis och upplevs olika från kvinna till kvinna. En del av dessa förändringar är bra att känna till och ta hänsyn till under träningen.

Under graviditetens första tredjedel är de största förändringarna hormonella. Mycket händer i kroppen, utan att det syns på utsidan. En del mår illa, många blir väldigt trötta, andra påverkas nästan inte alls. Under den här perioden kan du fortsätta med den träning du är van vid. Om det känns bra.

När så småningom de fysiologiska förändringarna börjar märkas och påverka din kropp blir det viktigare att tänka till kring valet av träning och pass:

  • När blodvolymen ökar och den större mängden blod kräver mer syre, kan uppleva att du flåsar mer. Även pulsen förändras. Vilopulsen ökar och under fysisk aktivitet stiger den snabbare. Anpassa träningen så att du undviker att ligga alltför närma ditt max under för lång tid. Ge dig själv också tid för återhämtning.
  • Den ökande hormonhalten av Relaxin i kroppen gör att leder och fogar mjukas upp. Du kan bli mer instabil, framförallt kring bäckenet. Försök därför att belasta jämt och träna din muskelkorsett. Bra skor motverkar risken att vricka fotlederna.
  • När övre delen av kroppen belastas mer än vanligt genom viktökningen och bröstens tillväxt, flyttas tyngdpunkten. Bäckenet tippas framåt och svanken ökar. Jobba aktivt i din träning med att ha en bra hållning, jämn belastning och avlastning.Stå på båda fötterna med tyngdpunkten vid hålfoten, plana ut svanken genom att tippa bäckenet bakåt och sök känslan av att dra in magen. För ihop skulderbladen, för in hakan en aning mot brösten så att nacken blir lång.
  • I ryggläge pressar livmoderns tyngd på ett av kroppens stora blodkärl, vilket försämrar återflödet till hjärtat och kan orsaka yrsel, svimningstendens och illamående. Känner du något av dessa symptom, undvik ryggläge under längre stunder. Vänd dig över på vänster sidan så friläggs venen och cirkulationen återställs. Har du inga besvär går det bra att ligga på rygg.
  • Domningar och stickningar i fingrarna är vanliga. Om besvären känns i tummen, pekfingret, långfingret och i ringfingret kan det vara Karpaltunnelsyndromet, vilket betyder att vätska samlats och utrymmet minskat. Nerven och senorna har kommit i kläm, en ganska vanlig men ofarlig åkomma. Ändra position i handlederna, stretcha och kolla handledsposition vid till exempel armhävningar.
  • Sammandragningar är ett sätt för livmodern att öva sig inför förlossningen. Dessa övningar kan du känna av under träning, framförallt i slutet av graviditeten. Dra ner på tempot eller ta en liten paus så att sammandragningarna avtar. Allt som släpper i vila är ofarligt.

Tinas blogg

Fibo-mässan

Förra veckan var Magnus, Jossan och jag på Fibo-mässan i Tyskland. Det är världens största tränings/fitnessmässa. I år samlade den 150 000 besökare, 1 000 utställare från 50 länder, det är alltså ett extremt stort event. Helhetsupplevelsen är någon slags kombination av show-branschutveckling-produktinnovation och så klart sälj-sälj-sälj. Det är en mötesplats för tillverkare, återförsäljare och inköpare.

Precis som förra året  slås jag över att vi åker dit med bilden av "träning är roligt" och åker hem med bilden "träning är business". Det behöver ju inte vara någon motsättning i detta. Men som representant för en ideell idrottsförening är det lätt att känna sig som att man är på bortaplan i detta sammanhang. Fokus är på säljstrategier, omsättning och retention. Nästan inget snack om kultur, värderingar, budskap eller mjukvaran i träningen. Hur som helst känns det värdefullt att vara med, branschen växer och det är intressant att se vilka som tar täten. Över 56 miljoner européer är medlemmar i någon träningsklubb och antalet har ökat med 4,4 % från förra året. Den europeiska tränings/fitnessmarknaden är nu störst i världen, tom före USA.

Vad såg vi då mest av?

  • Mycket teknisk utveckling där det digitala givetvis är mest påtagligt. Att träna och mäta det du gör, eller att få vägledning via digitala stöd, finns nu i en mängd varianter. Utmaningen verkar handla om det pedagogiska, hur ska vi ta hand om, och använda, all data vi får in?
  • Varianter av varianter, finns det en uppsjö av på mässan. Inte så mycket helt nya grejer. Mer uppdateringar av befintliga. I år var det cardioutrustning, ffa löpband, som fanns i en mängd nya upplagor.
  • Mässan hade en ny del "Fibo med", tänkt att bli en mötesplats för gränslandet mellan sjuk- och friskvård. Ett spännande område förhoppningsvis växer ännu mer framöver. 

 

 

Emma Barry från Equinox (hon var tidigare på Les Mills) föreläste och pratade om att sälja upplevelser, skapa sociala utrymmen och interagera med medlemmarna. Känns ju väldigt spännande att tänka sig att länka ihop dessa idéer med tankarna kring "Fibo med" så att "träningen/handväskan" blir tillgänglig för många.
Läs hela inlägget ››

Pinsamt stel

Att känna sig stel är ingen bra känsla. När det stretar till i baklåren och ryggen när man ska knyta skorna eller att det liksom kränger till i nacke och axlar när man tar av sig tröjan, det är ingen bra feeling. Det gör ju att man nästa gång det är dags för skorna så lägger man upp foten på någon förhöjning och fiffigt kommer undan stret:et.

Att vara stel är liksom lite skämmigt. Det är som att det på något vis är dåligt och självförvållat. Typ är man stel är man slarvig, har man inte gjort läxan (stretchat). Är man rörlig är man duktig och beundransvärd. Nu raljerar jag, så klart. Men jag tror många känner igen sig i känslan.

Grejen är att de flesta av oss känner av stelhet. Och att vi blir stelare med åldern. Det kan också vara när vi tränar för mycket, för lite eller har haft en skada. Med en stel känsla tror jag att vi blir mindre motiverade till att röra på oss. För att det är obekvämt.

Här är det lätt att komma in i en sämre cirkel; stel-rör sig mindre i dessa rörelseriktningar-blir ännu stelare. För kroppen anpassar sig ju till det vi gör. Rör vi oss inte i en viss riktning så minskar den funktionen. Vill vi underhålla, eller utveckla, våra rörelseomfång så behöver vi bjussa kroppen på dessa rörelser.

Här finns potential. Kör vi rörlighetsträning så finns det massa sköna rörelsekänslor att frigöra, både när man tränar och när man sen ska sätta på sig skorna. Rörlighetsträning kan göras på massa olika sätt, t ex stretching, moment i yogan, flex, andra former av dynamisk rörlighetsträning, att man tar ut stora rörelsemönster när man styrketränar osv.

Nu är vi igång och producerar höstsäsongens konceptpass till Flex, IntervallFlex och Flex soft. Vill inte avslöja för mycket, men det kommer lösa upp all världens pinsamma stelheter.

 

 

  

Liten tjuvkik in på Anna Fellström och Marie Löfgren i flexproduktionen.

 

Läs hela inlägget ››

Osköna vilodagar

Att vila är extremt viktigt, det blir allt mer uppenbart för många av oss. Lugn i kropp och själ behövs. Det är då uppbyggnad sker och upplevelser får falla på plats. Missar vi det blir det nedbrytning, slitage och skador istället. T ex inom fotbollen har man sett att om matcherna ligger för tätt är det tydligt att skadefrekvensen ökar. Så är det säkert för oss vanliga också, anstränger vi oss rejält behövs en stor dos återhämtning. Och det kan gälla alla områden vi anstränger oss inom; jobb, relationer, träning osv. 

Men det är ju inte alltid man får till det där så där bra och klokt som det låter. Jag tar mig själv och träningen som exempel. Vanligen så tränar jag varierat. Det blir gruppträningspass med rörlighet, styrka och stabilitet, någon kompletterande styrka i gymmet och en del löpning. Jag kör inte så hårt men eftersom jag jobbar med träning så blir det pass många dagar i veckan, i olika former. Som princip har jag alltid haft att 1-2 dagar/vecka ska vara riktiga vilodagar utan träning. Och så har jag nog alltid gjort. Det har varit i en idé om att få återhämtning och att inte bygga in träning för strikt i livsstilen. Jag vill vara skön i mitt förhållningssätt till träning.

Och det känns det som jag är. Grejen är att vilodagarna inte är lika sköna. Träningsdagarna är jag i mycket bättre känsla; piggare, gladare och lugnare. Vilodagarna är jag i det motsatta; tröttare, långsammare och lite småirriterad. Kanske är det en del av att vara i viloläge? Jag kanske får köpa läget, det är ju ingen stor grej. Och jag vill ju inte hålla på och träna varje dag. En målsättning nu under våren är att hitta formerna för riktigt sköna vilodagar. Förr sa vi i Friskis&Svettis att soffan var vår största konkurrent. Känner mig beredd att omvärdera det där. Till hösten är målet att blivit en lagom skön soffpotatis.

 

Läs hela inlägget ››

Duktig som tränar

Ganska ofta när det är träningssnack förekommer sägningen "vad duktiga vi har varit som tränat". Det där berör mig, på något sätt.

Jag tror att det handlar om en reaktion på att jag verkligen inte tycker att man är dålig om man inte tränar och att det inte vara någon skuldkänsla kopplat till det. Plus att jag tycker man inte ska träna av plikt för att vara duktig. Typ bocka av på listan "nu har jag gjort det man ska, jag har tränat, det är att vara duktig". För mig tar skuld & plikt bort passionen med träning.

Men jag fattar att man inte alltid menar så. Man kan säga att man varit duktig med en betydelse av typ "nu har jag gjort något riktigt bra, jag känner mig jäkligt glad och nöjd". Och då tycker jag att det är en annan grej. Och då blir något jag tror himla starkt på. Träning med positiva drivkrafter. Strunt samma om man är duktig eller inte, bara man mår bra av den träning man gör.

  

 

 

Läs hela inlägget ››

En spikmatta måste ingå

Sportlovstider! Och vad är egentligen det bästa med sportlovet? Kanske att vara ute, få frisk luft i lungorna, ljus in i hjärnan och massa härlig blodcirkulation i hela den sportiga kroppen? Jaaa, kanske. Men jag tycker nog det är bäst att få komma in i värmen, dricka choklad och äta kanelbullar. Att slappa en stund. Det är som allra bäst när sportlovet övergår i ett slapplov.

Kanske är det grejen? Att vi fysiologiskt och kemiskt drivs till att bli så himla nöjda när något jobbigt är över. En slags överlevnadsglädje. Ren och skär lycka över att slippa en pina. Pinan behöver ju inte vara fruktansvärd för att den här effekten ska uppstå. Men ett visst mått av obehag behövs. Jobbigt, smärta, kyla... Något som vi vill komma ifrån.

När vi jobbar med träningsutveckling så säger vi ibland att "en spikmatta måste alltid ingå". Det är nog inte sant egentligen, vi kan säkerligen njuta av saker fullt ut ändå. Men kanske är det så, som en del trendspanare säger, att vi idag börjar bli lite trötta på att den sömlösa tillvaron, där vi har det lite för lätt så att vi faktiskt längtar efter att uppleva saker "på riktigt". Och att det då behövs ett hinderbanelopp eller utförsåkning i  trånga pjäxor med svinkall vind i ansiktet. Kanske väcker det igång våra sinnen så att vi blir mer öppna för att sen njuta?

 

Läs hela inlägget ››

Wabi-sabi

Wabi-sabi, "de små skavankernas charm" är väl det japanska synsättet för estetik där skönheten uppstår i det lite ofullständiga (och ibland bristfälliga).

Kom på häromdagen att det ju är precis så jag tycker rörelser är, när de är som mest spännande. Läste på om wabi-sabi och såg att det utmärkande är asymmetri, skrovlighet, enkelhet och uppskattning av det helt naturliga. 

Det är ju precis så vi ska tänka när vi använder våra kroppar. De är som bäst och vackrast när rörelserna blir lite ofullständiga, lite skeva, lite skrovliga - det är där den äkta feelingen finns!

Försökte tänka så igår när jag körde intervaller på löpbanden. Gick sådär. Fick ont i  framfoten (gammal skada som gör sig påmind ibland, grymt retsamt). "De små skavankernas charm"... bullshit..!

 

Läs hela inlägget ››

Friskis&Svettis Riks på Instagram