Jag är inte senior, jag är ju bara 63!

Carina Sjöberg har varit engagerad i Friskis&Svettis i 25 år. Förutom att hon leder pass, är hon också anställd på Friskis&Svettis Stockholm, där hon nu funderar mycket kring äldre och träning. Vad lockar människor som på papperet inte är så unga längre, men som vill så mycket mer än att spela bridge och åka buss till Globen för att lyssna på Kjell Lönnå. Carina själv är en av den nya tidens passionistas.

– Jag är precis som trendanalytikerna säger om 55 plus, vi vägrar bli gamla och använder ord som tjejer, killar och kompisar när vi pratar om oss själva, säger Carina.

Generationen 55+, av trendanalytikerna kallad passionistas på grund av deras aldrig sinande hunger på liv och äventyr, är väl representerad på Friskis&Svettis. Samtidigt finns det massor av dessa eviga tonåringar som ännu inte hittat en träningsform de trivs med. Och detta trots ivrigt sökande och hög medvetandegrad kring vikten av motion.

– Jag tror att många kommer att hitta ett skönt sätt att hålla sig i rörelse när de får mer tid kring 65 och när de kan utnyttja hela dagen på ett nytt och friare sätt.

Seniorer som är seniorer

I dag är dagtiderna på Friskis&Svettis befolkade av seniorer som inte bara är seniorer enligt födelseattesten utan också går med på att kalla sig för seniorer, människor som nått och passerat den aktningsvärda åldern av 70 år.

– Men vad ska vi göra med dem som börjar närmar sig senioråldern men håller emot av alla krafter, sådana som jag?

Självinsikt är bra att ha

Problemet, enligt Carina, är att människor i hennes ålder, och yngre också, med den rådande passionistas-inställningen inte alltid förstår att de behöver och mår bättre av en aningen mjukare träning. Att man känner sig som en tonåring betyder inte att kroppen tål samma belastning eller hänger med i samma tempo som tidigare. Att bara köra på, gör att träningen blir mindre effektiv och medför större risk för skador.

– Man behöver inte ta steget från den allra tuffaste intensivjympan till seniorjympan från den ena dagen till den andra. Vi har många träningsformer som är både häftiga och krävande, men ändå lite skonsammare tack vare andra upplägg och andra idéer i grunden. Skivstång, Core och Cirkelfys är bra exempel på effektiva och roliga pass med ett visst mått av inbyggd mjukhet och möjlighet att individanpassa.

Dansa lite långsammare, lev längre

Vinsterna av regelbunden träning går knappast att överskatta, men det går heller inte att motarbeta det faktum att vi människor blir lite långsammare i muskel-nerv-kommunikationen.

– Grejen är att hålla liv i lustupplevelsen under träningspasset. Man kan känna sig läcker och ta några fräcka steg fast man är 50-plussare. Danspasset finns till exempel i seniorvariant på Friskis&Svettis Lidingö. Tempot är lite lägre och några låtar är från före discoåldern, men rörelselusten är oförminskad.

En människa över 50 behöver lite annorlunda träning än en 25-åring, så är det bara. Och ju fler år som läggs till de 50, desto tydligare blir det behovet. Som att fortsätta kunna vrida kroppen och titta bakåt när man kör bil. Som att ha bra hållning, hålla upp kroppen och gå med spänstiga steg. Eller ta sig upp ur mjuka soffor. Eller från golvet om man snubblat omkull. Det kan också handla om att motarbeta den urkalkning av skelettet som är ofrånkomligt naturlig för kvinnor efter menopausen.

– Minsta önskade träningseffekt är att vara kapabel att leva ett vanligt liv och känna att man fungerar. Vilket inte betyder att man måste gå på mesig träning. Det är alltid bra att belasta skelettet, att styrketräna sig trött i musklerna och att ligga på flåsnivå när man konditionstränar. Det går ganska fort mot slutet av ett människoliv om man lägger av med fysiska aktiviteter.

Träningens bonus

Carina håller också fram träningens sidoeffekter, mötena med andra människor, förstärkningen av självkänslan och självförtroendet. De mest sociala passen är seniorpassen, där människor har tid att hänga kvar efteråt. Även styrketräningsmaskinerna används dagtid av många seniorer, sida vid sida med andra daglediga i alla åldrar. Stämningen när seniorerna är på lokalen är allt annat än försiktig.

– Det som möjligen förenar seniorgruppen är att de har modet att säga vad de tycker och förväntar sig att bli lyssnade på.

Carina har själv alltid sagt vad hon tycker, så hon passar bra in i gruppen av bångstyriga seniorer. När hon själv tänker se sig som en sådan är dock oklart.

– Jag mår så himla bra när jag leder mina Ki balans-pass. Jag försöker hitta utmaningar på den nivå som passar både mig och deltagarna. Allt handlar om att bibehålla lusten att röra på sig, att inspirera sig själv och andra till att vilja fortsätta träna och leva länge med rörlighet, styrka och iivsglädje.

Snäll energi är grejen

För Carina handlar Friskis&Svettis om att alstra, ge och få energi. Och om att Friskis&Svettis är ett ställe där vi är snälla mot oss själva och andra.

– Det är ett österländskt synsätt. Vi ska utveckla oss med hjälp av träning, men inte mäta oss med andra.

Just nu är Carina lite bekymrad över faran att tappa bort det som hon uppfattar som det viktigaste med Friskis&Svettis, att kunna medverka till att synen på träning och hälsa förblir mänsklig, att det inte är svårt och jobbigt att träna, utan enkelt och roligt.

– Vi måste bevara Friskis&Svettis särart samtidigt som vi måste växa och ha ungefär samma utbud som andra träningsställen.

Värna känslan

Efter 25 år i Friskis&Svettis är Carina Sjöberg lika mycket eldsjäl, eller snarare mer, än någonsin tidigare.

– Friskis&Svettis, jag och alla andra funktionärer kan göra skillnad för många människor. Det är det som får mig att vilja fortsätta i det här virrvarret av energi. Vi måste hela tiden värna om Friskis&Svettis-känslan.

Friskis&Svettis–fakta, Carina Sjöberg:

  • Utbildas till jympaledare 1984
  • Leder till att börja med bland annat Medel–och Dansjympa, föregångare till dagens Danspass, som långt före i dag också hetat Trassel och Trix.
  • Leder Intensivjympa i sex år och börjar under den tiden paradoxalt nog också med Stretchjympa, eftersom Carina saknade rörlighetsträning i den vanliga jympan, en övertygelse som i dag tagit Carina till Ki balans och Yoga.
  • Carina–ledda pass: Skivstång, Core, Medel hoppfri, Bas, Rygg, Medel styrka och Bräda m fl.
  • Jobbar på Friskis&Svettis Riks 1993–1998.
  • Platschef på Friskis&Svettis Stockholm (Hornstull) 1998–2004.
  • Opererad för hälsenebesvär 2003 vilket leder till insikt om behovet av att lyssna i tid till kroppens signaler.
  • Friskis&Svettis utbildare för Ki balans och Yoga 2.
  • Träningsansvarig i Friskis&Svettis Stockholm från 2004.Jobbar bl a med utveckling och utbildning.
  • Leder och har varit med och utvecklat Ki balans-passet på Friskis&Svettis Tränings-dvd 2, Kraft&Känsla.

Carina, 63-årig passionista

Carina på inspelningen av Friskis&Svettis tränings-dvd 2, Kraft&Känsla

Tinas blogg

Energipiller

I måndags var jag och kollegan Max iväg till Karlstad för att filma inspirationsmaterial till de ledare som kör danspass i Friskis&Svettis. En alldeles fantastisk kvartett av fyra dansledare i Karlstadföreningen har satt samman ett Dans fusion med mycket lekfullhet, kontraster och känsla. Bara att stå och titta på passet, som vi gjorde när vi filmade, kändes som ett energipiller! Behövs ingen sol i Karlstad längre, det här gänget lyser upp hela Värmland!

 

Eva, Anna och Jessica. Med i teamet är också Emil som inte syns inte i bild.

Läs hela inlägget ››

Sluta gnäll

I vanliga fall gillar jag när folk tycker. Hellre att man engagerar sig och tycker till än att det blir tyst och ingen bryr sig.

Men ibland blir tyckandet istället ett gnäll. Känns som det kommer som i en kanal för att lätta på lite obehag, frustration och rastlöshet. Får man gnälla en stund så lättar det lite, det känns lite bättre. Samtidig finns baksidan att då har nån stackare, plus man själv, fått lyssna till, och känna på, en del skräp.

Idag tänkte jag på att det faktiskt är stor skillnad på engagerat tyckande och gnäll. Tyckandet kan så ofta smitta av sig i  inspiration och energi. Gnället... Nä, det gör verkligen inte världen bättre. Inte heller den egna, inre känslan på sikt. Bara kort lättnad, man har fått frigöra sig lite (kan behövas ibland).

Har ett förslag: Behöver du gnälla - stick och träna istället! Extremt bra metod för att rensa ut irritation och istället ladda in bra pepp i kropp och själ. Sluta gnäll, träna å bli snäll =)

Läs hela inlägget ››

Träning som medicin

Härom veckan var jag på en heldagskonferens på GIH med temat "Fysisk aktivitet som behandling och prevention av olika sjukdomar". Arrangör var Svensk förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin.

Under dagen fick vi lyssna till välmeriterade föreläsare och forskare som radade upp statistik på hur potent träning är som friskfaktor. Tror vi alla som var där tänkte oss riva av ett extra träningspass närmaste dagarna efter, i ren respekt för alla tunga fakta. Kroppen vill vara i rörelse, annars tappar den i kapacitet och motståndskraft, det var alla eniga om. Vi fick exempel från olika sjukdomsgrupper, t ex vid mild till måttlig depression där effekten av träning är lika bra som KBT (kognitiv beteende terapi) och antidepressiva läkemedel. Likaså är träning/fysisk aktivitet en viktig del i behandlingen vid bland annat stress, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, rygg- och nackbesvär.

Mmmm. Det här är ju väldigt intressant. Och också en utmaning. För det är ju en sak att vi vet hur förträfflig träningen är som medicin. Men det är en annan grej hur vi lyckas med träningen, när vi är i vardagen utanför engagerande forskningsprojekt. Var går gränsen mellan sjukvårdens uppdrag och vad vi i Friskis&Svettis kan göra? Hur inspirerar vi en  person med depression på bästa sätt? Och kan/ska vi vara ett träningsalternativ för den som haft en hjärtinfarkt? Många tankar flaxade runt i huvudet den här fredagen, det känns ju väldigt spännande om fler sjuka skulle kunna träna i "friska miljöer". Vad skulle behövas för att det skulle kunna bli riktigt bra?

Kände mig helt stressad i alla dessa tankar när jag svischade hem. La mig på soffan och slappade. Två timmar senare var jag fortfarande stressad. Lever inte som jag lär, skulle väl ha sprungit en sväng istället. Fick insikten om att den pegagogiska utmaningen är riktigt stor.

 

Läs hela inlägget ››

Turnéstopp i Örnsköldsvik

Friskistouren brummade vidare i helgen med stopp i Kristianstad och Örnsköldsvik. Två lyckade eventdagar med massor tränande energiknippen och fantastiska funktionärsgäng som roddade hela härligheten. Här några bilder från Ö-vik.

Läs hela inlägget ››

Friskistouren i Norrköping

En heldag med träning på temat kreativitet, lekfullhet & hållbarhet. Massa härligt friskisfolk och en å annan gäst. Proffsigt värdskap från norrköpingsföreningen. Kan det bli bättre en ruggig lördag i oktober? Jag tolkade temat på eget sätt. Drog ihop en programpunkt med temat återhämtning. Vi låg under filtar, såg på film, åt popcorn och avslutade med en sovstund. Extremt välbehövligt. Och lite komiskt. 200 snarkande människor i en träningshall. I helgen är det turnéstopp i Örnsköldsvik och Kristianstad. I november snarkar vi  (och gör allt annat träningsgottigt) i Borås.

 

 

Läs hela inlägget ››

Existentiell träning

Det är så himla häftigt när en upplevelse blir till någonting större än summan av de ingående delarna. När det händer i träningssammanhang blir det liksom extra magiskt. När övningarna, kroppen, själen, svetten och hela alltet fyller på varandra i en helhet, det är då träningen blir existentiell. Då spelar tekniken, upplägget, stylen på löpartightsen eller något sådant inte någon som helst roll. Man är stark, oslagbar och ... lycklig.

Härom dagen stod jag och tittade på ett gruppträningspass och såg några deltagare som verkligen var i den där känslan. Jäklar, alltså! Dom klev flög över stepbrädorna, jobbade högt och lågt, tog ut rörelserna med full kraft. Kändes som dom kunde ha lyst upp hela höstmörka Kungsholmen med sin energi.

Så häftigt att se. Samtidigt blev jag lite avundsjuk. Själv hade jag suttit stilla i två dagar på konferens. Stel och trött. Att fara runt så där kändes väldigt långt från min egen status. Det kändes närmare till hands att dra nåt gammalt över sig. Eller i alla fall en skön filt.

Men dagen efter fick jag också uppleva det. På tredje dagen av konferens tog Nina och Annika ut oss på en "Flexiwalk", en skön power-prommis i krispig luft varvat med stopp för flex-rörelser. Massor med ny luft i lungorna och öppnaden, utsträckande rörelser - sådana som inspirerar våra sinnen att komma i exictensiell feeling. Jäklar, alltså!

 

Läs hela inlägget ››

Friskis&Svettis Riks på Instagram