Vilka lyllosar som får vara med och dansa genom livet!

Friskis&Svettis Riks copywriter Mats Janson kliver in på Dans senior. Det visar sig bli en omtumlande upplevelse för vår 50-plussare. De nästan onödigt skickliga ledarna Anna Iwarsson och Annika Gärderud tar Janson på en hisnande resa mellan liv och död, fakta och visioner, trender och utbud. Läs på egen risk.

Det är Annika Gärderud som inleder passet. Hon kör igång med discodängan Young Hearts Run Free med Candi Staton från 1976. Annika tar några uppmjukande steg och gör rörelser som väcker kroppen behagligt. Det svänger om Annika. Hon vickar på huvudet, gungar hela hon. Hon ler mot mig och resten av gruppen. Vi ler tillbaka. Hon är snart 60 och inte vad vi i Friskis&Svettis kallar en senior. Och banne mig inte jag heller, tänker jag nästan skräckslaget. Inte än. (Läs även “Jag är inte senior, jag är ju bara 63!”)

Att bli senior

Jag tittar på människorna runt omkring mig. De är minsann seniorer allihop. Och jag undrar hur väl de accepterar detta faktum. De ser ut att trivas just nu i alla fall. De kanske inte är riktigt lika mjuka i rörelsemönstret som Annika där framme, men de härmar hennes inlevelse i rörelsen och musiken.

Flera har samma njutningsfulla leende som Annika och ett kaxigt uttryck som jag först tolkar som “Här är jag och jag är jävligt nöjd med mig själv.” Men som nog egentligen är en bild av en större acceptans och ett återerövrat barnasinne. “Jag iakttar mig inte. Jag bara är.”

Anna och Annika leder passet i en sal utan väggspeglar, så jag har ingen möjlighet att kolla hur kaxig jag själv ser ut. När jag går på andra pass där vi använder speglarna för att kontrollera hållningen i utfallssteg, kettlebellsvingar och marklyft händer det att jag tycker att jag ser lite snygg och manlig ut.

Hur länge får man tycka det? Jag som 50-plussare har definitivt passerat den gränsen i många ungas ögon, det fattar jag ju. Men ändå, hur känner man sig när man är 80?

Tänk inte för mycket

Annika Gärderud har varit med sedan starten, hängde med Friskis&Svettis grundare Johan Holmsäter och var med och formulerade mycket av det som i dag är klassiskt Friskis&Svettis-språk, typ “Människan är byggd för rörelse och när hon rör sig mår hon bra. Men ska hon vilja röra på sig regelbundet måste det vara kul.”

Här inne i hallen har människor absolut kul. Annika tar över med en blandning av nytt och gammalt från tv-succén Så mycket bättre: Lill-Babs-klassikern En tuff brud i lyxförpackning, fast med rapparen Petter.

Annika strålar, flirtar gulligt med oss i gruppen och rör sig ungt. Annika har all sin flickighet intakt. Ändå kan jag inte stoppa en sådan där tanke som man helst inte vill ha: “Och här dansar vi glatt vidare mot sjukdom och död.” Fy fan!

Oväntade kompisar

Anna och Annika kör låtar från mina danskompisars ungdomstid och jag tänker på vad jag kommer att få höra när jag är här på riktigt. Kanske Prince-låten Let’s Go Crazy. “Dearly beloved, We have gathered here today to get through this thing called life”, inleder Prince. Åh, om det ändå var så! Att vi tillsammans och med förståelse för livets realiteter och möjligheter var snälla mot varandra och hjälptes åt att ta oss igenom den här saken som kallas livet. Kanske är det vad vi allihop faktiskt försöker göra (när vi inte försöker förgöra varandra). Men vi når aldrig varandra helt och fullt. Vi delar upp oss och gör inte tillräckligt många saker tillsammans på allvar. Släktkalas räknas inte.

Men vänta nu. Friskis&Svettis är faktiskt en plats där vi träffas över åldersgränser och i bästa fall inte bara träffas, utan också upptäcker varandra. Just seniorpassen är visserligen äldrereservat, men inte gymmen, och inte många andra pass där man enkelt kan anpassa ansträngningen efter förmåga. Själva föreningsarbetet är också åldersgränsöverskridande.

Att Friskis&Svettis är en förening ökar möjligheterna att jobba tillsammans: unga, medelålders och seniorer. I arbetet upptäcker vi att vi kan olika saker, men kan skratta åt samma. Då kan det hända att man får en kompis som är 50 år yngre eller äldre än en själv.

Den nya fritidsgården

Anna Iwarsson tar över ledarskapet med Frank Sinatra och That’s Life. Anna är bara 40 plus och har varit generalsekreterare för hela Friskis&Svettis i tolv år. Fast nu ska hon sluta som chef och bara leda pass på det hon kallar den nya fritidsgården.

– Det är Rolling Stones-generationen som nu intar Friskis&Svettis. Här river vi den traditionella ålderstrappan. Människor börjar inte klättra neråt vid 50. Man fortsätter att vara aktiv, leva och uppleva och Friskis&Svettis är en av få platser i samhället där människor över gör saker tillsammans över generationsgränserna.

– Oavsett ålder behöver jag känna att jag är del av ett sammanhang, gärna en träningsgemenskap, säger Anna.

Högst på önskelistan

I diverse studier, så även i den senaste (Framtiden äldre, Kairos Future) konstateras föga överraskande att vad äldre människor sätter högst på sin livsönskelista är hälsa. Men man tar den verkligen inte för given. För hälsan är man beredd att jobba. Om detta pratar gärna Annika, det rör nämligen vid Friskis&Svettis själ, den som hon en gång var med och födde:

– Vi är inte så jobbigt hälsofreakiga. Det vi erbjuder är kul. Folkhälsa blir en bonus av de fysiska aktiviteter vi lyckas inspirera varje människa till.

Just nu inspirerar Annika till dans med Richard Gere och Razzle Dazzle från filmmusikalen Chicago. Hon tar fyra steg åt höger, stannar upp och tittar uppsökande och charmigt ut över gruppen, tar fyra steg åt vänster. Och det är inte bara steg, som i steg när man är ute och promenerar. Det är attityd i de här stegen och gruppen härmar.

In i musiken

Annika visar och får med sig deltagarna in i musiken. Musikens huvudsakliga uppgift är inte att hjälpa folk att röra sig i takt. Annika filosoferar:

– Musiken har vi i oss. Den kommer inte ur ingenting. Vi människor skapar den. På vissa språk är musik ett verb, något man gör, att musika.

Ibland, berättar Annika, brukar hon försöka berätta för deltagarna om träningseffekten på ett Dans senior-pass. Hon pratar om konditions-, balans- och rörlighetsträningen, men brukar inte få någon större respons på den fysiologiska diskursen på de här dansiga sammankomsterna. Folk brukar bara kommentera med: “Ja, men det är ju så roligt.”

Kämpa emot

Jag förstår precis vad de menar nu när jag dansar med Anna till Michael Bublés version av Mack The Knife. I dansen når vi fram till en naturlig glädje. För mig kan det ta emot att börja dansa, mycket mer än inför en traditionell uppvärmning, men när jag väl hållit på ett tag kommer rörelseglädjen och den syns utanpå. Jag ser den nu på mina kompisar på passet.

– De nya kan se lite nervösa ut i början av passet, säger Annika, men efter fem-tio minuter slappnar de av. De märker att det inte är så noga. Det är bara att hänga på.

Fler borde göra det här, tänker jag, och komplettera med styrketräning. Forskning visar dessutom att man inte ska vara rädd för att ta i när man är äldre.

Muskelmassan minskar och det är bra att kämpa emot den där minskningen med smarta träningsutmaningar. Det hjälper en att fortsätta klara av de vanliga sysslorna i livet. Så enkla saker som att böja sig ned och sträcka sig efter saker, lyfta och vrida. Sådant vill man ju kunna göra länge, länge, länge. (Läs mer om styrketräning för äldre.)

– Det du gör i dag har du stora möjligheter att kunna göra i morgon om du fortsätter att göra det.

På liv och död

Det är verkligen kul att träna, tänker jag, och det är kul att dansa och träna samtidigt, men nog sjutton är det en dans på liv och död.

Det är kanske då det blir som bäst. När jag vet att jag är en lyllos just nu och att ingenting är givet för evigt. Då dansar jag som mest intensivt och uttrycksfullt. Jag undrar om mina danskompisar fattar vilka lyllosar de är som får dansa med just fantastiska Anna och Annika.

Vi är 40 stycken lyllosar på det här passet. Det är ju ingenting om man tänker på hur många seniorer det finns och kommer att bli. I dag är 1,7 miljoner svenskar över 65 år. År 2020 är vi 2,1 miljoner. Hur ska alla få plats?

– Vi förbereder oss, säger Anna. Friskis&Svettis har utvecklat och breddat träningsutbudet. Nyheterna Station senior och Dans senior kompletterar Jympa senior, Spin senior, Cirkelgym senior, IW senior samt individuell träning i gymmet. (Läs mer om vårt utbud för äldre)

Vi vill ha kul

I höst kommer en ny tränings-dvd med träning för äldre och så ska Friskis&Svettis bjuda på träningstips på hemsidorna. Att träna när du är 60 skiljer sig från när du är 70, 80 och 90. Men något som inte alls skiljer sig är att träningen måste vara kul.

– Våra äldre utnyttjar hela utbudet, inte alls bara seniorpasset, säger Annika. De är nyfikna och vågar ofta mer än de yngre. Fuck tveksamhet, liksom. Vi har inget att förlora. Vi vill bli starka och ha kul.

Vi närmar oss slutet på det här Dans senior-passet. Anna varvar ner oss med Claes Jansson och Har du kvar din röda cykel.

Jag överdriver inte när jag säger att precis alla härinne har ett leende på läpparna nu. Det är inte det där påfrestande tillgjorda leendet man ser i reklam för seniorer, utan ett smil som liksom är vänt inåt. Visst har Claes Jansson en underbart varm och fyllig röst och visst smittar Annas och Annikas glada nunor men nu kommer leendena inifrån.

Som nyförälskad

Om du är ung som läser det här, typ under 50. Tänk nu inte att jag romantiserar. Se inte framför dig ett gäng gamla tanter och farbröder som det egentligen är synd om för att de är så jäkla skruttiga. Tänk nu inte med tacksamhet över att de stackars pensionärerna har slagit ihjäl ännu en timme av sin meningslösa tillvaro.

Tänk att det inte är någon skillnad på dig nu och dig sen. Inuti. Bara klokare, får vi hoppas. Tänk r-e-s-p-e-k-t för viljan att leva aktivt och med så mycket glädje det bara går tillsammans i den här saken vi kallar livet. Tänk att det snart är du, om du vågar.

När deltagarna lämnar lokalen kommer Annika fram till mig:

– Nu har jag tittat på 40 lyckliga människor i en timme. Det känns som om det lyser om mig, som om jag är nyförälskad.

Mm, jag ser det. Lyllosar är Anna, Annika och allihopa.

Mats Janson Copywriter Friskis&Svettis Riks

Några röster efter passet

Ingvor Irebring, 77 år


Fantastiskt! Musiken! Ledarna! Mera sånt! Jag har en dotter som är Friskis&Svettis-ledare.

Lars Ejermark, 72 år


Det här är bra för hjärtat. Efter operation och hjärtgympa prövade jag jympa på Friskis&Svettis men Danspasset passar mig bättre. Och det är inte viktigt att man gör rörelserna exakt. Man rör sig efter sin egen förmåga.

Gunnel Svensson, 71 år


Jag har artros i många leder. Om jag inte gick på Danspasset skulle jag inte kunna röra mig som jag gör. Jag känner mig lycklig av det här.

Sonja Kamrén, 78 år

Jag älskar att vi dansar och rör oss fritt. Vill inte hålla på med upp och ned på golvet på grund av en opererad höft.

Gunilla Rosén, 71 år


Det här jätteroligt. Finns det något kuligare än att röra sig till musik? Jag tänker inte på att jag tränar fast det är mycket svettigare än man tror.

K-G Hagström, 74 år


Thank god it´s Monday. De här ledarna är fantastiska. Jag blir glad. Det håller i sig hela veckan, åtminstone till onsdag då jag går på cirkelgym.

Tinas blogg

Wabi-sabi

Wabi-sabi, "de små skavankernas charm" är väl det japanska synsättet för estetik där skönheten uppstår i det lite ofullständiga (och ibland bristfälliga).

Kom på häromdagen att det ju är precis så jag tycker rörelser är, när de är som mest spännande. Läste på om wabi-sabi och såg att det utmärkande är asymmetri, skrovlighet, enkelhet och uppskattning av det helt naturliga. 

Det är ju precis så vi ska tänka när vi använder våra kroppar. De är som bäst och vackrast när rörelserna blir lite ofullständiga, lite skeva, lite skrovliga - det är där den äkta feelingen finns!

Försökte tänka så igår när jag körde intervaller på löpbanden. Gick sådär. Fick ont i  framfoten (gammal skada som gör sig påmind ibland, grymt retsamt). "De små skavankernas charm"... bullshit..!

 

Läs hela inlägget ››

Mod, svett och kärlek

I helgen har vi haft utbildarträff i Friskis&Svettis. Vi har cirka 80 utbildare, det är gänget som håller alla vara tränar/ledarkurser. De är engagerade i någon förening och har utbildaruppdraget som en bisyssla. Alla har kunskap, erfarenhet och extra intresse som fyller på deras bakgrund inom det ämne som dom utbildar inom. De flesta har ett par kurser om året.

I helgen sågs vi nästan allihop i Stockholm. Temat var påkopplad-avkopplad. Extremt aktuellt i den tid som är nu och extremt relevant för oss i Friskis&Svettis. Vi funderade på ämnet, lyssnade till sköna föreläsare, körde workout party, tränade, chillade och hängde med varandra. Väldans bra.

Grejen är att det här gänget är något speciellt. En samling människor med så jäkla mycket mod, svett och kärlek. Inget känns omöjligt, med full energi och proffsighet tar man sig an nya uppgifter och svettar sig kärleksfullt in i utveckling av detaljer och helhet med massa engagemang.

Läs hela inlägget ››

Fredagsfeeling med PT-planering

En fredag för nästan exakt fem år sedan hade vi historiskt möte på Friskis&Svettis Riks. Det handlade om huruvida vi skulle börja med PT eller inte. Vi var ett gäng på typ 25 personer; representanter från olika föreningar, utbildare och träningsutvecklare på Riks. Det var härligt livliga diskussioner och vi slutade mötet... helt förvirrade! Jag har nog aldrig lett ett så konstigt möte...

Det började liksom med att vi kände oss säkra på att vi skulle börja utveckla ett arbetssätt med PT. Sen när vi gick in på att diskutera varför, hur och på vilket sätt det skulle gå till, då körde vi fast. Runt lunch var vi helt säkra på att vi skulle satsa på annan utveckling och inte PT. Och vid mötets avslutning var vi alla osäkra. Konstig känsla (och här känns kanske på sin rätt att ifrågasätta mötesledningen :-)) men samtidigt var det lite spännande.

Hur som helst, så här formulerade vi oss inför vårt träningskonvent Svettisdagarna som genomfördes i november 2012:

"Efter en tid av utvecklingstankar är vi helt säkra: Personliga tränare kommer att tillföra Friskis&Svettis ytterligare en dimension och ge oss ett nytt spännande arbetssätt. Somexperter på träningsprogression och specialdesignad träning utifrån en medlems unika målsättning kan vi jobba med uppföljning och utvärdering under en längre tidsperiod. Friskis&Svettis Personliga tränare passar i föreningar med stor och etablerad gymverksamhet. Under hösten 2012 har de första pilotutbildningarna genomförts och till våren 2013 kommer PT-utbildningen att finnas på kurslistan."

Så vi lyckades samla ihop oss igen efter mötet och fick sedan rejäl fart (och blev helt säkra!). Utbildning, arbetssätt, kommunikation osv utvecklades och har sedan förfinats  eftersom.

I statistik från 2016 så ser vi att PT:s finns nu i 30 föreningar. I maj är det dags för en inspirationsdag för alla PT:s och vi hade idag ett möte för att diskutera innehållet. Och idag, då var det verkligen ett bra och skönt möte. Intressanta diskussioner och spännande uppslag. Ingen osäkerhet i gruppen...


 

Riktigt skön fredagsfeeling på mötet med det här gänget. Från vänster: Jag, Stina Eklund Olofsson, Stefan Haag och Magnus Strömberg. Med på länk var också Sebastian Wollbrin.

Läs hela inlägget ››

En grej som vi är jäkligt bra på

Jag tycker det är väldigt spännande att vara i olika träningssammanhang, att se hur olika personer och situationer tar sig uttryck. Just den här tiden på året, när det är många som drar igång sin träning, är det extra spännande.

Olika aktörer har sina egna sätt att inspirera till träning och olika sätt att bedriva sin träning på. Det är bra. Olika personer gillar olika grejer. Det som blir rätt för mig är kanske fel för dig. Därför känns det bra om vi in träningsbranschen gör på lite olika sätt, tillsammans får vi då möjlighet till ännu större träffyta.

En grej som jag tycker vi i Friskis är alldeles extra bra på är att göra träningen i olika upplevelser och med olika belastningsnivåer. Vi har träning som ligger i hela spannet från mjuk uppbyggnad till elitidrott. För oss är träning att göra burpees och tunga marklyft. Men det är också att göra sköna uppmjukningar och snälla stabilitetsövningar. Eller att gå på en danspass och skippa träningsprestationen, bara glida runt i salen och få massa bra rörelse i kroppen på köpet. Utan att ens tänka på det. Bara uppleva.

Just att skapa träning med lägre belastning är en specialité i Friskis, vi har ju haft med oss den idén redan sedan starten, att vara en brygga mellan sjuk- och friskvård. Framöver tror jag att den här typen av träning kommer bli allt mer intressant för fler av oss, vi behöver jobba med att bygga upp kroppen på ett smart sätt. Visst, den högintensiva träningen finns också hos oss och den har sin givna plats. Men mjukare pass, t ex soft träning, tror jag kommer bli mångas favoritträning framöver. Kolla mer om soft här

 

Läs hela inlägget ››

Utvecklingsträff

I fredags hade vi utvecklingsträff inom träningsområdet "Dans och koreografi". Ett 30-tal föreningsrepresentanter samlades hos oss på Friskis&Svettis Riks och tillsammans gick vi loss i diskussioner kring nuläge och framtidsplaner för dans- och step/aerobicspass.

Under året kommer vi fördjupa jobbet med utvecklingen, ska bli spännande och kul. Kändes så bra att vi har så proffsiga och engagerade personer i Friskis, när vi samlas spirar det igång så mycket bra.

 

Träffen inleddes självklart med dans-akt, trots att vi var 30 pers i ett mötesrum för 10. Vårt gäng fixar allt.

Läs hela inlägget ››

Pepp eller holiday blues?

Är du supertaggad på att dra igång 2017? Eller har du, som jag, en släng av holiday blues? För mig känns det som att jag vill gömma mig in i jullovet och vara kvar där till påsk. Eller i alla fall tills energin rinner till. Just januari är alltid en utmaning för mig, det känns  mörkt, kallt och sömnigt.

Jag imponeras, och inspireras, av alla som liksom eldar igång året. Dom planerar jobb, ledigheter, fester och träning med full entusiasm. Och inte bara planerar, dom kör igång också! I morse, när jag var och tränade så var det helt fullt på gymmet. Alla var glada och peppiga. Utom jag. Jag var trött och seg, faktiskt lite arg på alla glada.

Och grejen är att jag måste erkänna att ett träningspass var bästa medicinen mot min blues. Efter passet gled jag iväg till jobbet, började planera aktiviteter och kände mig... glad.. och pigg...! Skit också, det innebär att jag inte kan stanna under jul-filten och vänta in våren. Kommer i så fall missa massa kul grejer. Å det vill jag ju inte. Får kliva över trötthetströskeln, träna och leva livet istället!

Läs hela inlägget ››

Friskis&Svettis Riks på Instagram